Allt och lite till

torsdag, januari 04, 2007

Sveket

Här har man gått och längtat och längtat på att få komma till Irland för att ha kul, jobba och få träffa människor som man har saknat sen man träffade dem i somras och under hela hösten bara ha väntat på att få komma tillbaka och träffa igen. Man får höra att man är saknad och efterlängtad och detta gör att man bara längtar ännu mer på att gå komma iväg och få se honom igen.

När resedagen väl kommer så känner man sig lycklig i hela kroppen, äntligen är dagen här som man så länge har väntat på. Man ska få komma till staden som man hade så kul i för ett antal månader tillsammans med människor som man tycker om. Men i samma stund som man går av flygbussen som har tagit oss från Dublin flygplats in till stan så förändras drömmarna och längtan till en sorgsenhet. Den personen som man har längtat så länge efter verkar inte längre vara lika glad att se mig. Det ena nedslaget kommer efter det andra. Han vill inte ha mig, han säger att han inte har träffat någon annan, menar han då att det är mig det är fel på. Förstår inte hur han tänker. Men detta är det snällaste delen i den hemska historien. Han vill inte ha mig, men vi måste ändå bo där eftersom vi inte har någon annanstans att ta vägen och dessutom måste man dela rum med människan, hemskt att bara få se men absolut inte röra. Det var svårt att komma över detta efter den längtan som man har haft under så lång tid. Efter några dagar börja man inse att han verkligen inte kommer ändra sig så det är bara att inse fakta. Ville gärna komma därifrån eftersom det är lättare att komma över sorgen om man inte behöver vistas i hans närhet dygnet runt.

Men sen för någon dag sedan kom sveket som fick det hela att ta en hel annan vändning, händelsen som gjorde att han inte längre är en "han" för mig utan istället en "det" utan personlighet. Man är inte värd att få ha en personlighet efter att ha gjort en sådan sak.

Efter detta klarade jag inte att vara i närheten av "det" längre men som tur var hade vi på dagen hittat ett annat ställe att bo på så vi kunde flytta så fort vi vaknade dagen efter och slippa se "det" någon mer gång, någonsin.

Kommer aldrig förlåta det som har hänt, vad som än händer, du är inte värd någon tjej i hela världen, inte ens att få ha henne i tankarna.

0 Kommentarer:

Skicka en kommentar

<< Home